SLU-studenter vann Venture Cup med app som använder öppna skogliga data
8 oktober 2020
En rad olika öppna data med koppling till skog och natur används i årets vinnande bidrag i kategorin ”Game changer” i Venture Cups Sverigefinal. Två SLU-studenter tog hem priset med sin app ”Plocka” som samlar och generaliserar komplex data om skog och natur till en karta som är lätt att förstå även för den som inte har skoglig bakgrund.
Så här löd juryns motivering när jägmästarstudenterna Axel Ljudén och Albin Nyström tog hem priset som Game changer 2020 i Venture Cups Sverigefinal.
“Genom att skapa effektiv resursanvändning kan bolaget förändra vårt förhållningssätt till miljön. Tack vare teamets lösning skapas större träffsäkerhet och precision vilket adresserar hållbarhetsfrågor som onödiga transporter och produktion. Med en enkel process möjliggör de att alla har tillgång till naturens guld.”
Kursmoment under jägmästarutbildningen gav inspiration
De första tankarna som ligger till grund för den vinnande appen uppkom under kursen ”Forestry practise” under jägmästarutbildningen vid SLU i Umeå.
– Under GIT-delen av kursen som handlade om att modellera olika habitat fick vi idén. Som jag minns det så var det främst en uppgift som handlade om att prediktera lämpliga boplatser för järv som gjorde att vi fick en större förståelse för vilket kraftfullt verktyg geografisk informationsteknologi egentligen är, berättar Albin.
Jonas Bohlin, studierektor och universitetslektor i GIT vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå har coachat Axel och Albin under utvecklingsfasen.
– Särskilt i början av utvecklingsarbetet spenderade de en hel del tid i Ljungbergslaboratoriet, som är en labbmiljö för studenter med fokus på fjärranalys och drönarteknologi, berättar Jonas Bohlin.
Många öppna datakällor används
Vissa av de datakällor som används syns tydligt i appen medan andra används som indata för olika bearbetningar och syns inte i användargränssnittet. Albin berättar hur de har tänkt:
– Information om grundyta är något som enbart de som är verksamma inom skogssektorn har koll på; det är inte särskilt intressant för gemene man. Däremot kan man som svampplockare eller skidåkare vara intresserad av hur tät skogen är. I såna här fall jobbar vi med att skriva om skogliga mått till något som är användarbart för allmänheten.
Olika kartprodukter från skogliga grunddata är självklart en grundbult i projektet, men även öppen data och statistik från SLU Riksskogstaxeringen och SLU Artdatabanken används i applikationen. Även öppna data från andra aktörer nyttjas.
– Vi använder även data från Naturvårdsverket och SMHI och sen har vi också fått tillgång till information från Sveaskog för test och utvärdering, berättar Albin.
Axel och Albin anser att det finns en brist på lättillgänglig information om den svenska naturen i allmänhet och om den svenska skogen i synnerhet. Ett av deras mål är att på lång sikt samla all tillgänglig data som på ett eller annat sätt handlar om den svenska naturen; allt från markfuktighet till grundyta och vidare till nederbörd.
Beta-version av appen tillgänglig för test
Under utvecklingsarbetet har de fått stöd av bland annat SLU Holding och de har startat bolaget Ecotype AB. Under resans gång har applikationen bytt namn från Plocka till PlockApp. Via bolagets hemsida går det att anmäla sig som testpilot för en beta-version. Den färdiga appen planeras att vara klar till sommaren 2021 och släpps då både för Android och Apple.
Axel och Albin vurmar naturligtvis för öppna data och vill uppmana större organisationer att öppna upp användning av redan insamlad data för allmänheten. De har också bra koll på nya data och produkter som är på gång:
– Vi ser särskilt fram emot de nya markfuktighetskartorna från SLU och hoppas att vi får ta del av dessa så snabbt som möjligt, skriver Albin i ett mail.
Ecotype AB testpilot för nya markfuktighetskartor
Detta önskemål kunde Nationellt skogsdatalabb tillgodose i början av oktober 2020 då Ecotype AB, som en bland ett antal utvalda aktörer, blev utsedd till testpilot för de nya markfuktighetskartorna som släpps som öppna data senare under hösten 2020.
-Vad kul att de vann och att de använder våra kartor, säger Liselott Nilsson som är GIS-specialist på Skogsstyrelsen. Vi är tacksamma för alla synpunkter och önskemål och vill gärna höra mer om vilken beskrivning som de vill ha tillsammans med de nya kartprodukterna.
– Jag rekommenderar att de väljer den kontinuerliga kartprodukten istället för den klassade. säger William Lidberg, en av forskarna vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå som har utvecklat och producerat SLU Markfuktighetskartor med hjälp av AI-metodik.
– Jag tror att man kan få ut mer relevant information av den kontinuerliga kartan för denna typ av applikation, avslutar William.
Mer information